Casa Lisa

Stormar gör att träden söker djupare rötter

Lappa och laga själva livet

Publicerad 2013-08-29 09:26:22 i Tankar,

Rehab/ Att försöka återgå till ett liv som var "normalt" före sjukdom eller skada är som att "lappa och laga det"! Revorna finns där, gör sig påminda på olika sätt. Ytligt sätt förskönas inte "produkten" men kanske förskönas insidan efter en sådan prövning..? Lappandet och lagandet kräver mycket av "produkten människan". Nödvändigt för success är att försöka hålla fokus, även när det tar emot; fokus i sin tur förutsätter att känna till färdriktningen; vart är jag på väg och varför? Denna existentiella grundfråga tänker jag inte ens försöka besvara i generella termer... Det krävs ett annat forum, av djup, ärlig, insiktsfull dialog/äkta möte för att komma vidare på dessa bråddjup. Frågan jag vill ställa är: Vad är vi ute efter? Att leva länge, etiskt-moraliskt, självuppfyllande, pedagogiskt, estetiskt, eller vad? I kärlek till dig och vår ModerJord, Lisa

"Jag älskar att få vara ifred med musiken"

Publicerad 2013-08-29 08:59:00 i Tankar,

"Jag älskar att få vara ifred med musiken" säger Kaija Saariaho, årets polarpristagare och så känner ock jag. Det är livsviktigt för mig att få sväva i, omges av, att få intas av musik; när det sker berörs jag på djupet! Det är LIV för mig. /Att skriva, formulera tankar i ord är en annan livsuppehållande funktion som fö r mig är oumbärlig som livgivare. Lyssna in tonarten för dagen och njut av att du KAN önskar jag dig denna ljuvliga sensommardag! love, Lisa

Jag är min fars dotter

Publicerad 2013-08-23 22:59:42 i Tankar,

Under hela min tonårstid förde min far, Dr Frisk;) och jag, intressanta samtal om medicinska frågeställningar. Jag var den vetgirige och far min, specialisten, som visade mig vägen in i cellers, virus, svampars och bakteriers myllrande mysterievärld. Där fann vi vår gemenskap:) Lilla pappa var bakteriologen/virologen/mykologen, som hade älskat att få följa genetikens utveckling idag! Jag gör vad jag kan för att förvalta traditionen genom att informera mig på alla tänkbara sätt om den cancersjukdom jag drabbats av i syfte att med kunskap om min egen situation öka mina möjligheter att klara av den här pärsen på bästa tänkbara sätt. Ett flertal internationella väl genomförda vetenskapliga studier om cancerns gåta finns idag att tillgå, som ger stöd för att den drabbade kan öka effekten av konventionella cancerterapier genom att äta rätt sorts föda, genom regelbunden fysisk och mental träning, vilket leder till ökat välbefinnande trots sjukdomen! Jag är en realistisk optimist till min natur. Det är jag glad för! Jag ska lyckas!

nyvunna erfarenheter

Publicerad 2013-08-21 08:20:48 i Allmänt,

Jag är nu, efter massor med målmedveten träning, inbegripande både fys-och mentalträning, adekvat vila och medveten kosthållning full av kraft och tillförsikt inför framtiden. Trots en obeskrivbart smärtsam resa är jag tacksam över min nyvunna erfarenhet. Detta är ett liv på jorden, rätt och slätt! Njut av ditt, så mycket du kan, är min önskan. Kärlek från mig, Lisa

Underbara lilla Schwesterlein

Publicerad 2013-08-20 21:57:52 i Allmänt,

Tack för ett fint samtal alldeles nyss. Det är så härligt att utbyta tankar med dIg. Vi har så mycket att prata om. Vad härligt du skriver i dina inlägg. Så långa, tänkvärda tankar du delger oss.       Jag vill återigen slå ett slag för den bok jag lånat på bibblan: "Livsstil & Cancer - de 8 reglerna"   Nåt för alla att läsa och tillämpa. Låna den!  Och vad härligt vi hade det i söndags på DN-konserten på Sjöhistoriska. Så unaftnar musik o fint väder.  Nu åker Hans o jag till vårt älskade Messlingen. Ska ta med oss små fragment därifrån till dIg. Må väl o take care. Ses snart. Puss o kram från syster Yster

"Mediterar mig genom strålningen"

Publicerad 2013-08-18 14:45:12 i Allmänt,

Nu har jag genomgått produktion av strålningsmask, s k fixtur och tre strålbehandlingar. Fixturen gjuts över ansiktet/varm massa som stelnar och blir hård när den kallnar. Den knäpps fast i underlaget man ligger på och hur man ligger dokumenteras noggrant så att positionen blir exakt densamma vid varje MR scanning och strålningstillfälle; man sitter väldigt fast! Och får försöka att rucka lite på fixturen innan processen börjar, så att den inte trycker för hårt på något särskilt ställe, så att det gör ont.
 
Jag får lappar fasttejpade vid sidan om ögonen för att skydda ögats linser mot strålningen. Dessutom har strålnings röret blyplattor invändigt som flyttar sig alltefter maskinens inställda stråldoser och riktningar. Strålar sänds från olika håll med olika intensitet och fokus - ska vara effektivt utan att vara fokuserad starkare strålning där det inte behövs d. v.s för att skydda frisk vävnad.
 
Jag ber sköterskorna att stänga av skvalmusiken.. och mediterar mig igenom de minuter strålningen pågår. Jag upptäckte att jag erfor en känsla som liknar den jag haft när jag dykt med tuber; härligt alltså, stilla och magiskt, som det ju är under vattnet. jag kan väl förstå att behandlingen kan upplevas jobbig för den med klaustrofobisk läggning. Då kan det vara bra att kunna meditera och att ha god viloandningsteknik inövad sedan tidigare. Tack för det!
 
Än så länge har jag inte känt biverkningar utöver möjligen lätt trötthet. Hoppas verkligen att det fortsätter så de fem veckor (27 behandlingar som återstår!!) Jag valde att äta svagdos Cortizon förebyggande svullnad. Vägrar att förlora den lilla sensomotorik jag med hjälp av massiv träning, vila och tid ändå lyckats få tillbaka! Symtomen på tumör, före operationen var en barnlek (knappt märkbart) i jämförelse med hemiparesen / halvsidesförlamningen och dess konsekvenser!!= kontrollerad övervakad tortyr:((( Skicklig kirurg, helt säkert, men också en överjävlig cancertyp som försvårade ingreppet!
 
Ok Nu är det gjort - och jag tänker göra vad jag kan för att mota bort recidiv/tumöråterväxt! fortsätta träna - nu går jag så ofta jag kan, rullstol känns överflödigt. jag äter inget som triggar cancer, bara anticancerföda.
Jag tänker goda tankar och söker stimulans mest hela tiden. Tur att jag gillar mitt eget sällskap;)!
 
Har hittat en flygel som jag komponerar musik vid - såå härligt! Skriver en del, läser mycket, lyssnar på Sommar och ägnar mig sporadiskt åt skapande verksamhet/lera och betong:)
 
Nog för denna gång. Lova att ta hand om dig och dina nära och kära!
Det är ett hälsopiller:)
 
Hälsokram från Lisa

Att stråla en hjärna

Publicerad 2013-08-16 15:22:00 i Allmänt,

 

I onsdags, 14 augusti, gick mamma in i en ny behandlingsfas. Äntligen var hennes kropp stark nog för att klara av strålning. Då tumörtypen glioblastom etsar sig fast med osynliga tentakler vill man alltid stråla tumörområdet efter operation, i syfte att åtminstone få bort så mycket som möjligt. Det vanligaste är att glioblastomet annars växer sig tillbaka i anslutning till det gamla området. Då mammas operation var så omfattande så behövde hon tre månader av rehabilitering och återhämtning innan man kunde påbörja strålningen.


Strålningen är - förutom operation - den i särklass viktigaste fasen i kriget mot cancern. Man strålas bara en omgång, och ser därför till att få med så mycket som möjligt den enda gången. Mamma kommer att strålas varje vardag i fem veckor. Själva strålningen tar cirka 5-6 minuter, under vilka mamma ligger i exakt samma ställning varje gång. Den vita masken - fixturen - ser till detta.

Vanliga bieffekter är trötthet och huvudvärk. Om man har oturen att hjärnan svullnar mycket så kan mer ovanliga bieffekter uppstå. I mammas fall kan hon i värsta fall uppleva ett tillfälligt återfall i återhämtningen, och i värsta fall få tillbaka en del av sitt känslobortfall i vänster sida. Svag förvirring och påverkan på närminnet kan också uppstå. För att försöka förebygga denna risk så får mamma Betapred - kortison - i samband med strålningen. Hon äter även en svag dos av cellgifter under behandlingsperioden.

Det säger sig självt att detta är en krävande period för mamma. Som tur är bor hon bra på Siggebogårdens korttidsboende, nära till vänner och familj och med duktig personal som ser till henne. Hon har dessutom äntligen fått sin älskade rehabcykel - Motomed - förskriven till sitt rum. Läkarna uppmanar till daglig träning trots ökad trötthet under strålningsperioden, något som mamma såklart inte kommer ha det minsta problem med.

Vill man besöka mamma så gör man bäst i att sms:a henne och höra när det passar.

Telefonnummer: 0707-154731

Kram,

Isabel

 

HÄR kan du läsa mer om strålningen av hjärnan

All kärlek till dig idag!

Publicerad 2013-08-14 10:00:54 i Allmänt,

Hej fina moster Lisa! 
 
Nu är vi tillbaka från sol och bad på Mallorca och kräftfiske i Sundborn och barnen har återvänt till skolan med antusiasm och spänning. 
 
Har hört att du bott på Friskholmen och haft det skönt där. Vi har såklart tänkt på dig ofta och vi hoppas att det går bra för dig idag. 
 
Ser fram emot att få komma upp och besöka dig snart så får vi prata mer.
 
Skickar en bild på kräftfisket i Sundbornsån. 
 
Stor kram
 
Ella

Om

Min profilbild

Den andra april följde jag med min mamma till sjukhuset. Hon hade varit trött hela mars och haft ett par - för henne ovanliga - huvudvärksattacker. Dessutom kändes hon personlighetsförändrad. Glömsk. Virrig. Inte sitt vanliga optimistiska jag. Vi befarade att hon höll på att gå in i väggen, hade fått en hjärnhinneinflammation till följd av förkylning eller - i värsta fall - en liten stroke. Det visade sig vara något långt värre. Efter 12 timmar på akuten fick vi beskedet att man hade hittat en främmande kropp i hennes högra tinninglob. Denna kropp visade sig vara cancer, som visade sig vara glioblastom (elakartad hjärncancer). Fredagen 5 april plockade man ut en 6 x 4 x 4 centimeter stor tumör ur mammas hjärna. Hon opererades på Karolinska sjukhuset och flyttades, efter några dagar på övervakningssal, till Stockholms sjukhem för rehabilitering. Operationen gick bra, men resulterade ändå i en förlamning av vänster sida av kroppen. I rehabiliteringsträningen jobbar man mot målet att kunna gå och använda vänster arm igen, men ingen vet om full funktion går att uppnå. Talet har mamma fått behålla, intellektet är intakt, viljan och styrkan likaså. Dock ser vi även andra effekter av operationen, på ett mer subtilt plan. Hon är sig själv, men ändå inte. Har lite svårt att överblicka helheten, lite svårt att behandla intryck. Hon störs mer än vanligt av höga ljud och tjatter. Man vet inte vad som kommer läka och vad som kommer kvarstå. Tid och träning är allt just nu. Prognosen är tyvärr dyster men vi tar en dag i taget. Detta är en blogg för att följa mammas kamp mot cancern. För att stötta och stödja. För att dela tankar och information. Den är skapad av hennes närmaste, för hennes närmaste. Tack för ditt stöd. /Isabel Mohammar

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela